En vilsen norrlänning i Brighton.

"Det kommer att regna lördag och söndag" var det någon som sa. Som jag uppfattade det så har det varit strålande solsken hela helgen, idag var nog den varmaste dagen. Tanken var att vi skulle gå och se en gratisfilm på biblioteket inne i schtan, men vädret lockade oss till stranden.. som alla andra i Brighton. Det var smockat med folk längs the Seafront, och vi trängde in oss just bredvid vattnet, så nära att man var lite orolig att få en våg över sig. Jag såg detta som ett perfekt tillfälle att reparera min ojämna solbränna, och fastän jag tänkte mycket på att skydda ansiktet (för att jag inte skulle bli ännu rödare) så kan man väl säga att jag skulle kunna ta jobb som stoppljus. Herreminje. Däremot har jag faktiskt lyckats med att sola även den vänstra armen idag, så den är lika röd som den högra. Weee.

Efter att vi tröttnat på att trängas på stranden gick vi hem till lägenheten och drog med oss en filt för att lägga oss i parken bredvid oss. Efter ett tag dök Alec upp, med en present a lá dadlar och nougat-liknande godis från Dubai. Vi såg det som ett bra tillfälle att få träffa honom, och spara pengar, genom att vara hos oss, laga mat och se film. Det blev ett litet hopkok av det vi hade i skafferiet, och några timmar av bara en massa struntprat vid matbordet. Någon film hanns inte med, då vi alla hade lite saker att göra ikväll, jag tänkte t.ex. börja packa, så det blev ett sista farväl av Monikas gamla, och min nya Brightonvän.

Imorgon är min sista dag här, jag kommer nog mest att packa (och gömma mig för en ev. sol) sedan på kvällen får vi se om vi går till en pub eller bara går längs stranden. Det känns nästan lite opassande att spendera sista kvällen på en skandinavisk pub. Kanske the Oak, the Juggler eller Fiddler's Elbow? Vi får se ^^

Många timmar i solen blev det kanske inte, men frågan är om det  inte var värt att spendera tiden på Northern Lights istället för att ha en jämn (förhoppningsvis) solbränna på armarna.

Vi kom dit just i tid till att Finland skulle möta Norge. Vi satte oss på våra vanliga platser (jag med Kopparberg i handen) och framför oss hade några finskar (mest de som jobbar på puben) radat upp sig. Tror de även hade lyckats få med den yngsta Finlandssupportern i Brighton, en liten liten bebis som glatt satt i sin pappas knä och stirrade på TV:n (eller var det den stora hunden framför TV:n kanske?).
En enda norrman vågade sig dit, som nog kände sig mest bekväm med att sitta bredvid oss (bara för att det flög några kommentarer om Norges kapacitet när det kommer till ishockey). Vi stöttade han så att han inte skulle känna sig så utanför. Reslutatet vet ni kanske vad det blev, 5-0 till Finland, och det var då ingenting finskarna/finnarna lät oss glömma.

Vi kickade som känt Österrikes ass, och oj vilket stöd Sverige hade från den skandinaviska puben i Brighton. Vi var förmodligen bara ca. 5 svenskar (plus en svengelsman), annars var det finskar (som i tysthet hejade på Österrike, då de nog är lite oroliga för att möta oss i final), slovakier, engelsmän och tyskar. Har aldrig sett så många på puben tidigare, det måste vara p.g.a. att Sverige spelade som de drog sig ditåt ^^

Jag måste erkänna att hockey är ganska kul att titta på faktiskt, speciellt när det blir slagsmål ^^

Jag trodde aldrig dagen skulle komma då jag blivit lite solbränd.. I April.. I England. Men den kom, och den gick.
Igår spenderade jag mesta tiden ute i solen, i parken bredvid lägenheten och sedan på stranden. Det var så skönt att bara ligga i solen, då det även blåste så det blev aldrig för varmt eller för kallt, vilket resulterade i att jag bara låg på där lite för länge (jag märkte sedan när jag kom till Northern Lights att jag var kräftröd i ansiktet och på ENA armen, ska försöka reparera skadan idag).
Efter min solbadning gick jag till piren, och spelade bort £1! Låt mig aldrig gå in på något kasino.

Sedan gick jag och Monika till Northern Lights, den skandinaviska puben som drivs av finnar, för att se hockey. När Slovakien-Ungern spelade var det bara att heja på Slovakien, då jag och Monika satt bland ca. 8 slovakier ^^ Det var väldigt glatt när Slovakien gjorde mål i de sista sekunderna ^^
Efter matchen ägnade vi kvällen åt att spela kort, bl.a. lärde Danil oss en utav det vanligaste ryska kortspelen (inte för att skryta, men jag vann två gånger. Behöver inte nämna hur många gånger jag förlorade dock).

Det blir nog att gå tillbaka till puben idag, känns som att det kommer vara toppstämning där när Sverige, Finland och Norge spelar.

Over and out.

Igårkväll gick vi till (vad som tydligen var) Brightons äldsta pub för att träffa Alec, Camilla och hennes kompis.

Har nyligt kommit hem från the Old Courtroom där jag har lyssnat på föreläsningar om Ancient Egypt. Det var väldigt intressant och helt klart en supertrevlig dag.
Först var det en föreläsning om Brighton Museum's historia, andra föreläsningen handlade om begravningsritualer m.m. Tredje föreläsaren berättade om the Griffith Institute och dess historia och betydelse, han fick även med lite om några kända egyptologer. Föreläsaren för den sista föreläsningen var sjuk, men då var en annan väldigt modig och tog på sig att gå igenom hans, utan att egentligen ha hunnit läsa igenom det själv speceillt mycket. Dert var starkt gjort!

Efter föreläsningarna gick jag längs piren ett tag. De har ett eget spökhus! (Nog för att jag aldrig skulle sätta min fot där..)

När jag kom upp till lägenheten så gick brandlarmet. Igen. Jag gick ned och utanför dörren träffade jag på en kille som skulle på en visning av en studio i byggnaden. Monika smsade och berättade att det skulle vara en lägenhetsvisning där idag, så jag kopplade ihop två och två. När en tjej i byggnaden stängt av brandlarmet sprang jag upp, hämtade min dator och gick ut. Nu sitter jag i solen i parken, och tänker sitta här tills visningen är klar (vill inte vara där när de ser högen med disk som vi inte orkade ta itu med igårkväll eller imorse ^^

Lägenhetsvisningar och brandalarm verkar gå hand i hand i det här landet..

London var ... London. Ett varmt London. Som  en riktig sommardag, smockat med folk (självklart nästan ingen som faktiskt pratade engelska, t.ex. hörde vi fler som pratade svenska än jag har stött på sedan jag kom hit i Februari), stress, utryckningsfordon och helt underbart ^^

P.g.a. det varma vädret gick vi på morgonen och satte oss i Hyde Park och åt lunch (försökte oss på lite kändisspaning också, gick inte så bra). Sedan tog vi bussen till the British Museum... Sigh... Det är så mäktigt att gå in i byggnaden..
Denna gång hyrde jag en audio tour, så jag hade en telefon fastklistrad vid örat en stor del av tiden ^^
Det första jag sprang till kan nog de flesta gissa, Rosettastenen. Efter att ha stått och stirrat på den ett tag, vandrade jag omkring bland de egyptiska föremålen tills det var dags för en gratis guidad tur om forn-Egypten :D

Vandrade omkring lite mer, förutom de egyptiska föremålen såg jag dessutom the Crystal Skull (tog ett bra tag innan jag ens förstod att den faktiskt fanns på riktigt, haha).

Efter några timmar så var vi så slut i våra huvuden, mycket beroende på värmen, men jag tror dessutom det var p.g.a. hur stort det var att vara på museumet. Så vi tackade för oss och begav oss till Hyde Park och åt inköpt middag. Vi gick runt i parken (oj vad stor den är!) innan vi begav oss tillbaka till Victoria Station.

Ja, det var Londonresan ^^

Ikväll ska vi gå till piren och spela lite airhockey (yes!), sedan ska vi möta upp med Alec och Camilla på någon bar längs stranden. Blir nog bara en kort stund, då vi båda ska upp tidigt imorgon.

Kul att höra att snön smälter och att värmen har kommit till Skellefteå också, annars är jag inte säker på att jag vill komma hem :P

När vi gick utanför dörren idag så möttes vi av sommarvärme, strålande solsken och doften av nyklippt gräs. Nu sitter vi utanför ett laundretteställe och svettas i tshirt (antingen är det solen, eller så bländar jag alla med mina vita armar) . För att spara pengar har vi varit och inhandlat ingredienser till en bönpastasallad som ska med oss till London imorgon. Med en vecka kvar här håller jag på att göra en checklista i huvudet på de saker jag inte gjort än. Måste till piren och spela airhockey t.ex. ^^

Har nyss ätit den traditionella lunchen/middag-isch bestående av beans on toast. Just när jag ätit färdigt börjar brandlarmet tjuta, och aj vad det låter. Jag som inte har så stort förtroende för mina kökskunskaper trodde genast att jag gjort något för att förorsaka larmet. Jag slängde på mig skorna och öppnade dörren för att gå ned och se vart larmet kommer ifrån, tydligen var det bara jag och två killar som överhuvudtaget brydde oss om tjutandet. Killen som bor mitt emot mig stängde av larmet, såg att det kom från källaren, gick ut för att kolla läget medan jag och den andra stod och småpratade lite grann.
Läget verkade lugnt så vi gick upp igen.

Ett kul sätt att träffa grannarna en stund, började faktiskt tvivla på deras existens.

WTF. Satt för 30 minuter sedan i lugn och ro, vid datorn, nyvaken. Plötsligt knackar det på dörren. Trodde först att det var en granne som ville något, så jag drog på mig en tjocktröja över mjukiskläderna och gick och öppnade dörren på glänt. Utanför stod en lite äldre kvinna som började rabbla på och frågade om hon fick visa lägenheten för ett par (som stod alldeles bakom henne). De hade försökt få tag på Monika, vars mobil har varit urladdad i några dagar, så när det inte gick beslöt de sig för att dyka upp. Klockan 12. På en lördag.

Jag visste att de skulle komma någon gång, men trodde att de skulle skickat ett brev som förvarning, och inte att de skulle komma en lördag förmiddag. Tänk om jag skulle ha sagt; "Nej, ni får inte komma in". Vad skulle de då göra? Haha.

Det är helt otroligt hur jag kan vara lika tråkig vilken stad jag än befinner mig i. Jag håller just nu på att komma ut ur grottmänniska-stadiet som jag har befunnit mig i de senaste fem dagarna. 

Så nu är det slut på uppehållet från uppehållet från uppehållet (makes sense?).

Det är nog dags att handla lite mat. Passa på medan det fortfarande är ljust, så att jag kan se vad jag gör inne i köket.

Får se om jag klarat dessa dagar utan att bli knäpp och se vampyrer överallt. Jag får hålla koll på gaddarna så att jag inte biter någon ^^

Insåg igår att det var då exakt två veckor kvar innan jag kommer hem. Jag har inte ens varit i London på riktigt ännu. Jag har inte varit på BM!

Just nu är jag nästintill okontaktbar. De dagar som Monika & Danil är i Glasgow, spenderar jag i Stephenie Meyer's värld, i Forks. En del vet hur avskärmad av omvärlden jag blir när jag läser dessa böcker, så förvänta er inte så många blogginlägg av mig dessa dagar ;)

Det enda som har dragit mig tillbaka till den riktiga världen, är att mina vänner, Johanna & Johan, har fått välkomma sin dotter, och Anton sin lillasyster. Grattis! :D

Nu har vi kommit fram till Danil's hus. Han ar nere i det gigantiska koket och jobbar med maten medan jag och Monika sitter uppe i hans rum med datorer. Detta ar jamstalldhet nar den ar som bast.